Begravningen
Snart är det en månad sedan vår son lämnade oss 25 år gammal . Livet är inte rättvist på något sätt
då man ser hur många som klarar cancer men att inte han gjorde det .Han var ju så envis och
trodde till 100% att han skulle fixa det . Och det gick så fort den sista tiden att vi ens inte hann fatta
att han skulle lämna oss strax innan jul .Nu har begravningen varit och vi måste försöka leva i
vardagen igen men hur ? Hur hanterar man sorg ? man har många många frågor hela tiden .
Innan begravingen så hade vi fullt upp med att styra till den så den skulle bli så fin som möjligt .
Vi pysslade ihop egna ljus som prydde kistan .Ibland undrar jag hur många som orkar fixa med en
begravning men som många av er vet så gillar jag att pyssla själv och mår bra av det .
Så blev så nöjd med ljusen och blommor av ramar som vi fixade av oasis... Och tack Erika för du hjälpte mig med blommor :)
Även ramen till hjärtat fixade vi till hemma ...
Då jag ville ha ett stort hjärta och hittade inget så stort , vi gjorde egna hjärtan som mannen tidigare har sågat och satte sedan oasis ovanpå som vi stack blommorna i.
Och sen hjälpte en snäll vän till att fixa hjärtana med rosor.
Och hur fina är inte banden hon texta åt oss...
Foto Pysseliten
Mer än så här orkar jag inte skriva just nu men det finns massor jag skulle vilja skriva och säga .
Men ett Jätte jätte tack alla som skicka in så många gåvor till cancerfonden istället för blommor även att vi fått blommor också hemskickade.
Foto Pysseliten
❤️❤️